Kritiska Argument och Fakta

i samband med etnisk och religiös mångfald i vårt samhälle


 

Wisconsinsynodens syn på religion, lag och stat

 

Denna artikel ingår i en sere av artiklar där vi granskar hur olika religiösa samfund förhåller sig till den sekulära staten, och till statens roll och befogenheter. Förutsättningarna för artikelserien beskrivs i en separat inledningsartikel.

The Wisconsin Evangelical Lutheran Synod, Wisconsinsynoden, är den tredje störtsta lutheranska organisationen i USA, med omkring 400.000 medlemmar. (De två största har 5 miljoner respektive 2.6 miljoner medlemmar). Den är den mest konservativa av dessa tre, den företrädare att bibeln är bokstavligt sann, och den tillåter inte kvinnor att bli präster. De har också en förgrening i Sverige med namnet Lutherska befrielsekyrkan, vilken använder förkortningen LBK.

Wisconsinsynodens bekännelse eller trosmanifest finns i översättning till svenska på LBK:s webbplats och består av ett tiotal avsnitt. Avsnitt VIII är det som främst är underlag för den här artikeln, och det lyder som följer med för oss mindre relevanta passager utelämnade.

1. Vi tror att inte bara kyrkan utan även staten, dvs. all överhet, har inrättats av Gud. ... Kristna ska därför för samvetets skull lyda den överhet som är satt över dem (Rom 13:5) såvida denna överhet inte befaller dem att vara olydiga mot Gud (Apg 5:29).

2. Vi tror att Gud har gett kyrkan och staten deras bestämda ansvarsområden. Kyrkan har av Herren fått ansvaret att kalla syndare till omvändelse, förkunna förlåtelse genom Kristi kors och uppmuntra de troende i deras liv som kristna. ... Staten har Herren tilldelat uppgiften att upprätthålla god ordning och fred, straffa lagbrytare och ordna med alla medborgerliga angelägenheter i samhället (Rom 13:3,4).

3. Vi tror att de enda medel Gud har gett kyrkan för att kunna utföra sitt uppdrag är Ordet och sakramenten (Matt 28:19,20). Människor blir omvända av den helige Ande endast genom budskapet om lag och evangelium, synd och nåd, ... Vi tror att de medel staten har fått för att fullgöra sitt uppdrag är den borgerliga lagen med dess straff och belöningar, tillkomna och brukade efter bästa förstånd (Rom 13:4). Till bästa förstånd hör den naturliga kunskapen om Gud, den naturliga kunskapen om lagen samt samvetet.

4. Vi tror att ett rätt förhållande mellan kyrkan och staten upprätthålls endast då de båda håller sig inom sitt av Gud givna område och använder de medel som Gud har anförtrott åt dem. Kyrkan ska inte bestämma i borgerliga angelägenheter eller blanda sig i när staten fullgör det den har fått ansvar för. Staten ska inte bli en evangeliets budbärare eller lägga sig i kyrkans uppdrag att predika. Kyrkan ska inte ge sig på att använda den borgerliga lagen och tvång för att föra människor till Kristus. ...

5. Vi tror att kristna är medborgare i båda dessa riken ...

6. Vi förkastar alla försök av staten att begränsa religionsfriheten.

7. Vi förkastar alla åsikter som väntar sig att kyrkan ska leda och påverka staten direkt när den sköter sina angelägenheter.

8. Vi förkastar alla försök från kyrkans sida att få finansiell hjälp från staten till att utföra sin frälsningsuppgift.

9. Vi förkastar alla åsikter som går ut på att medborgare har frihet att låta bli att lyda sådana lagar i samhället som de personligen inte tycker om.

Denna text är alltså synnerligen klar och tydlig, och i princip helt i överensstämmelse med det sekulära samhällets principer. Punkt 4 och 7 kan antas ha sin udd riktad mot den katolska kyrkan, bland annat.

Även med en så tydlig text måste man ändå fråga sig var det kan uppstå problem. Textens grundprincip är alltså att kyrkan och staten har varsin uppgift, och att vardera ska utföra den uppgiften och inte lägga sig i den andres. En sådan ansvarsuppdelning förutsätter att gränsen mellan uppdragen är tydligt definierad. Med den citerade texten kan man förutse tolkningstvister vad gäller följande passager:

I punkt 1: ... såvida denna överhet inte befaller dem att vara olydiga mot Gud.

I punkt 3: Till bästa förstånd hör den naturliga kunskapen om Gud, ... samt samvetet.

Wisconsinsynoden anser nog själv att dessa formuleringar är otvetydiga eftersom de betraktar Bibeln som Guds klara ord, men utanför deras samfund hittar man ju mycket annorlunda tolkningar av Bibeln.

I det sammanhanget måste man också notera att punkt 9 använder formuleringen som man inte tycker om, och inte uttrycket som strider mot deras samvete vilket väl hade varit mer naturligt. Betyder detta att medborgare har frihet att inte lyda lagar som strider mot deras samvete? Och vem ska avgöra vad som på ett legitimt sätt får ingå i samvetet och vad som inte får göra det? Om deras egen kyrka har eller tar sig rättigheten att göra detta så innebär det att den själv vill avgöra var gränsen går mellan kyrkans och statens uppdrag.

Punkt 6 innehåller också en viss problematik. I uttrycket "religionsfrihet" innefattas inte bara frihet för enstaka personer att utöva sin religion, utan också frihet för religiösa samfund att utöva sitt uppdrag. Enligt punkt 2 innefattar detta uppdrag bland annat att kalla syndare till omvändelse, ... och uppmuntra de troende i deras liv som kristna. Vilka är då syndare? De som genomgått en skilsmässa? De kvinnor som genomgått en abort; de läkare som utfört en abort? Och kan detta att "uppmuntra de troende i deras liv som kristna" också innefatta att uppmuntra till civil olydnad utifrån de egna föreställningarna om samvetets bud?

Inom ramen för Projektet Sveriges Nation hävdar vi att i ett samhälle där ett flertal trossamfund verkar bör staten fastställa en "religiös sfär," det vill säga ett område inom vilket alla religiösa samfund har auktoritet och där religionsfriheten gäller. Samtidigt ska inget religiöst samfund ha laglig eller moralisk rätt att bryta mot lagar i frågor utanför den religiösa sfären, även om deras egen religiösa uppfattning skulle påbjuda det. Skälet för att ge staten rätt att fastställa gränsen för den religiösa sfären är helt enkelt att endast på det sättet kan samma avgränsning gäller för alla samfund. Det är inte rimligt att vart och ett av dem ska sätta sin egen gräns.

Om man ska läsa Wisconsinsynodens trosmanifest i punkt 1, 3 eller 6 på de sätt som diskuteras ovan så innebär det däremot att detta står i motsats till principen om den religiösa sfären.

   
Författare:
    Erik Sandewall

Artikelnummer:
    deb-004

Publiceringsdatum:
    2015-11-03

Senaste uppdatering:
    2015-11-03

 

Artikelserier:
    Liberal Åskådning
    Liberal Kommentar
    Kritiska Arg o Fakta

 

Registrerad webbplats:
    Argument och fakta

Ansvarig utgivare:
    Erik Sandewall

 


  Länk till denna artikel: www.argumentochfakta.se/artiklar/004/wisconsinsynoden-stat-lag.html