Kritiska Argument och Fakta

i samband med etnisk och religiös mångfald i vårt samhälle


 

Katolsk codex, katolsk naturrätt, och statlig rätt

 

Denna artikel ingår i en sere av artiklar där jag granskar hur olika religiösa samfund förhåller sig till den sekulära staten, och till statens roll och befogenheter, inklusive dess roll för att skapa och upprätthålla en rättsordning. Förutsättningarna för artikelserien beskrivs i en separat inledningsartikel.

Som ett led i detta program har jag tagit del av Codex iuris canonici eller i engelsk översättning, Code of Canon Law, vilken stadfästes år 1983 som katolska kyrkans rättsordning. Den är ett omfattande verk, men jag har enbart studerat den med hänsyn till vad den säger om relationen mellan stat och religion, och till om det kan finnas några punkter i den som skulle kunna kollidera med civil lagstiftning. Jag måste reservera mig för att jag gör detta utan någon fackexpertis, så granskningen är enbart baserad på sunt förnuft. Se mer därom i avslutningen till artikeln.

Därtill vill jag här också säga något om hur denna Codex kan tänkas vara relaterad till det naturrättsbegrepp, lex naturalis, som förts fram av påvarna Johannes Paulus och Bonifacius XVI. Detta har jag diskuterat i en tidigare artikel på denna webbplats med titeln "katolsk kontra klassisk naturrätt."

Den övergripande observationen är att det är svårt att hitta något i denna Codex som skulle vara problematiskt med hänsyn till relationen mellan, och separationen mellan kyrka och stat. Speciellt är det intressant att se Can. 11 och 12 beträffande tillämpbarheten för två typer av lagar:

Can. 11: Merely ecclesiastical laws bind those who have been baptized in the Catholic Church ... Dessa är alltså en intern fråga för kyrkan.

Can. 12 § 1: Universal laws bind everywhere all those for whom they were issued. Detta inbjuder ju till frågan om vilka som katolska kyrkan vill utfärda lagar för. Fortsättningen av samma canon modererar dock inledningen genom att säga All who are actually present in a certain territory, however, are exempted from universal laws which are not in force in that territory. I princip innebär det att Canon kan inte lägga till något som inte redan är gällande lag i det aktuella området.

Så långt kan man alltså inte se några problem. Följande canon reser dock en intressant fråga:

Can. 823 § 1: In order to preserve the integrity of the truths of faith and morals, the pastors of the Church have the duty and right to be watchful so that no harm is done to the faith or morals of the Christian faithful through writings or the use of instruments of social communication. They also have the duty and right to demand that writings to be published by the Christian faithful which touch upon faith or morals be submitted to their judgment and have the duty and right to condemn writings which harm correct faith or good morals.

Can. 824 § 1: Unless it is established otherwise, the local ordinary whose permission or approval to publish books must be sought according to the canons of this title is the proper local ordinary of the author or the ordinary of the place where the books are published.

§ 2: Those things established regarding books in the canons of this title must be applied to any writings whatsoever which are destined for public distribution, unless it is otherwise evident.

Två frågor kan resas om detta. För det första så är väl en sådan förhandscensur inte naturligen förenlig med de principer för yttrandefrihet som gäller i vårt samhälle. Den är knappast olaglig, men den känns enligt min mening främmande.

Den andra frågan är mer principiell och gäller möjligheterna för en kyrka, den katolska kyrkan i det här fallet, att ha inflytande på statsmaktens olika funktioner genom direkt påverkan på enstaka befattningshavare. Formuleringen "any writings whatsoever which are destined for public distribution" gör ju knappast undantag för skrifter som en offentlig tjänsteman eller förtroendevald avfattar i tjänsten eller inom sitt uppdrag, även när dessa är avsedda för allmän spridning. Detta tycks vara ett möjligt avsteg från principen om åtskillnad mellan kyrka och stat.

Med detta är naturligtvis inte sagt att sådant samråd med den religiösa auktoriteten faktiskt förekommer. Mitt intresse här är enbart att granska de föreliggande texterna.

Ytterligare en punkt förefaller problematisk vad gäller avgränsningen mellan kyrklig och civil lag:

Can. 825 § 1: Books of the sacred scriptures cannot be published unless the Apostolic See or the conference of bishops has approved them. For the publication of their translations into the vernacular, it is also required that they be approved by the same authority and provided with necessary and sufficient annotations.

Ordalydelsen ska väl innebära att detta är avsett som en "universal law" och inte enbart binda den katolska kyrkans medlemmar. Kyrkan hävdar här alltså rätt till förhandsgranskning av utgåvor t.ex. av Bibeln. Detta kan rimligen inte hävdas ur immaterialrättssynpunkt. För övrigt skulle väl en sådan regel heller inte ses med blida ögon av andra kristna kyrkor.

Slutligen en observation av annat slag, vilket anknyter till den tidigare artikeln om klassisk kontra katolsk naturrätt. Tanken på en naturrätt av religiös karaktär har ju förts fram både av Johannes Paulus och av Benedictus XVI. I sitt öppningsanförande vid 2007 års International Congress on Natural Moral Law betonade Benedictus den fundamentala betydelsen av denna naturrätt, och han sade bland annat att naturrätten är en nödvändig grund för lagstiftningen, och att dess rättsprinciper har vidsträckt betydelse och giltighet, inte bara för katolikerna utan för hela mänskligheten. Och något senare: they are norms that precede any human law.

Mot denna bakgrund skulle man väl ha väntat sig att även den Codex som stadfästes år 1983 på något sätt skulle vara baserad på denna naturrätt, och ha den som en principiell utgångspunkt. Så är emellertid inte fallet. Jag har i varje fall inte kunnat hitta någon punkt i texten där naturrätten åberopas. Tvärtom framgår det av inledningen till Codex att den är skriven med helt andra utgångspunkter, som framgår av följande citat därifrån:

The instrument which the Code is fully corresponds to the nature of the Church, especially as it is proposed by the teaching of the Second Vatican Council in general and in a particular way by its ecclesiological teaching. Indeed, in a certain sense this new Code could be understood as a great effort to translate this same conciliar doctrine and ecclesiology into canonical language.

Och litet längre fram i texten:

As a matter of fact, the Code of Canon Law is extremely necessary for the Church. Since the Church is organized as a social and visible structure, it must also have norms: in order that its hierarchical and organic structure be visible; in order that the exercise of the functions divinely entrusted to it, especially that of sacred power and of the administration of the sacraments, may be adequately organized; in order that the mutual relations of the faithful may be regulated according to justice based upon charity, with the rights of individuals guaranteed and well-defined; ...

Frågan om mänskliga rättigheter betraktas väl vanligen som en portalfråga för naturrätten, men i denna formulering kommer den in mot slutet, och först efter ett antal punker som avser katolska kyrkans organisatoriska behov. Men isåfall är väl denna Canon en mänsklig lag, vilket innebär att den borde föregås av naturrätten?

För om det skulle vara så att tanken på naturrätt i katolsk tolkning ännu inte hade blivit etablerad år 1983 och åren närmast före, när denna Canon författades, så reducerar det ju faktiskt tilltron till att denna naturrätt verkligen skulle vara så fundamentalt viktig.

Det kan säkert finnas goda svar på dessa frågor, så den här artikeln ska ses som ett diskussionsinlägg och en inbjudan till dialog och klargörande. Kommentarer är välkomna och kan publiceras på vår webbplats om respektive författare så önskar.

   
Författare:
    Erik Sandewall

Artikelnummer:
    deb-007

Publiceringsdatum:
    2015-11-16

Senaste uppdatering:
    2015-11-16

 

Artikelserier:
    Liberal Åskådning
    Liberal Kommentar
    Kritiska Arg o Fakta

 

Registrerad webbplats:
    Argument och fakta

Ansvarig utgivare:
    Erik Sandewall

 


  Länk till denna artikel: www.argumentochfakta.se/artiklar/007/katolsk-codex-naturratt-civilratt.html