Granskningar av Argument och Fakta

i samband med ideologier och religioner


 

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
och dess relation till islams motsvarighet

 

Frågeställning

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna har en mycket stark ställning som ett grundläggande regelverk inom sitt område. Den har inte formell ställning som lag eller avtal, men den har påverkat lagstiftningen i många länder under efterkrigstiden. Det har också sagts att many international lawyers believe that the Declaration forms part of customary international law and is a powerful tool in applying diplomatic and moral pressure to governments that violate any of its articles (Wikipedia).

Även om denna deklaration har nått mycket stor acceptans så finns ändå en starkt avvikande åsikt på det internationella planet, nämligen the Cairo Declaration on Human Rights in Islam som uttrycker ett sharía-baserat synsätt på mänskliga rättigheter. Denna deklaration antogs vid en konferens i Kairo år 1990 efter initiativ av personer och länder som inte kunde acceptera FN-deklarationen i samma fråga. Den har ratificerats av 45 skilda länder (enligt Wikipedia) men är inte mycket känd i länder som vårt.

Avsikten med den här artikeln är att ge en beskrivning av Kairodeklarationen och att diskutera vad som är rimliga förhållningssätt till denna. I princip är två förhållningssätt möjliga. Endera kan man ignorera den islamiska Kairodeklarationen och enbart intressera sig för FN-deklarationen, eller också kan man engagera sig i en aktiv debatt där man hävdar FN-deklarationens synsätt gentemot Kairodeklarationen. Eftersom den senare uttryckligen säger sig vara baserad på sharía kommer man då med nödvändighet att argumentera för de genom FN uttryckta värderingarna och mot sharía, eller i varje fall mot den tolkning av sharía som dess signatärländer omfattar.

I fortsättningen betecknas FN-deklarationen med sin engelska förkortning, UDHR (Universal Declaration of Human Rights) , och Kairodeklarationen likaledes med sin engelska förkortning, CDHRI.

Några viktiga skillnader mellan CDHRI och UDHR

FN-deklarationen om mänskliga rättigheter, UDHR, har utsatts från kritik från flera håll och av flera slag. I de flesta fall har det gällt att man velat tillföra ytterligare punkter eller göra förändringar av begränsad betydelse. Den enda kritik som tar avstånd från stora delar av UDHR och som jag har kunnat hitta kommer från företrädare för islam. Saudiarabien och några gulfstater avstod från att ratificera UDHR när den först lades fram. År 1981, efter ayatollah Khomeinis makttillsträde, sade vidare den iranske FN-representanten Said Rajaie-Khorassani att UDHR var en relativistisk och sekulär tolkning av den judisk-kristna traditionen. Han sade också att den inte kunde realiseras av muslimer utan att bryta mot islamisk lag.

Av dessa skäl intar CDHRI och den muslimska kritiken en särställning vad gäller relationerna till FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna, särskilt då den har ratificerats av så många länder. Följande sammanfattning är baserad på artikeln om CDHRI i den engelskspråkiga Wikipedia. En noggrannare granskning och analys förbereds som en separat artikel.

CDHRI säger inledningsvis att "all men are equal in terms of basic human dignity", men den säger däremot inte något om lika rättigheter för alla människor.

Allmänt sett kan de olika momenten i CDHRI karakteriseras som värdeomdömen (som det nyssnämnda), rättigheter, skyldigheter, och förbud. Speciellt rättigheterna är dock inte angivna i sluten form, utan begränsas av sharía: All the rights and freedoms stipulated in this Declaration are subject to Islamic Shari'ah (artikel 24). I det följande kombineras utdrag ur deklarationen med uppgift om några sådana begränsningar.

Vad gäller kvinnor uttrycker CDHRI att de har "equal human dignity", "own rights to enjoy", "duties to perform", "own civil entity", "financial independence", och "the right to retain her name and lineage". Den säger däremot inte något om lika rättigheter i allmänhet. Enligt sharía gäller att muslimska män och kvinnor har olika rättigheter vad gäller att gifta sig med en icke-muslim, eller att gifta sig med mer än en partner. Deklarationen betonar att mannen har ansvaret för familjens sociala och ekonomiska välfärd. Sharía ger också män och kvinnor olika rättigheter vid skilsmässa och vid arvsskifte.

Artikel 10 säger Islam is the religion of unspoiled nature. It is prohibited to exercise any form of compulsion on man or to exploit his poverty or ignorance in order to convert him to another religion or to atheism. Punkten om "ignorance" torde innebära att varje försök att omvända en muslim till en annan åskådning betraktas som förbjudet.

Artikel 19 säger att there are no other crimes or punishments than those mentioned in the sharia. Enligt sharía innefattar detta prygel (ofta kallat piskstraff i Sverige), amputering av kroppsdelar, och avrättning genom stening eller halshuggning. Rättighet att utöva offentlig tjänst får enligt deklarationen bara utföras i enlighet med sharía.

Beträffande yttrandefrihet sägs i artikel 22 att everyone shall have the right to express his opinion freely in such manner as would not be contrary to the principles of the Shariah.

I de avslutande artiklarna säger CDHRI att det åligger hela den muslimska världen (Ummah) ett ansvar för att försvara de i deklarationen angivna rättigheterna.

Det är tydligt av denna sammanfattning att CDHRI skiljer sig på många viktiga punkter både från UDHR och från västerländsk rättsuppfattning i allmänhet. (Med 'västerländska' avses här dem som gäller bland annat i Europa och i Nordamerika, utan att för den skull utesluta några andra länder eller områden). Detta har också bekräftats i formella ställningstaganden. År 1992, alltså två år efter den hade antagits, presenterades CDHRI för the United Nations Commission on Human Rights varvid den fick starka fördömanden från the International Commission of Jurists.

Har CDHRI någon betydelse för oss?

Givet att det som sägs i CDHRI är helt oförenligt med nutida västerländska värderingar så uppstår frågan hur vi ska förhålla oss till denna deklaration. Till att börja med kan man fråga om den berör oss, eller om den kan betraktas som de underskrivande ländernas ensak.

Det finns åtminstone två skäl att engagera sig i frågan. För det första har vårt land, tillsammans med de flesta andra, skrivit under på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, vilken konkret säger ut att dessa rättigheter är universella och gäller alla människor. Då kan vi inte samtidigt förbigå en annan resolution vars innehåll är helt oförenligt med det vi sagt oss stå för. Det är istället naturligt att vi står för våra värderingar och försvarar dem i öppen och ömsesidigt respektfull debatt.

Vidare gäller att företrädarna för CDHRI:s ideologi inte begränsar sig till de länder som de leder idag. Det finns organisationer i många andra länder, även västerländska, som aktivt propagerat för införande av sharía i de länderna. Även i Sverige finns till exempel Hizb ut-Tahrir vars webbplats propagerar aktivt för att Sveriga ska gå över till en lagstiftning baserad på sharía. Det är komplicerat att gå i diskussion om detta, men man CDHRI innehåller en koncis och lättbegriplig beskrivning av konsekvenserna av en sådan övergång. Även av det skälet är det angeläget med en debatt där vi påvisar orimligheten i den ideologi som CDHRI uttrycker.

Förhållningssätt till CDHRI

Givet att CDHRI:s ideologi är relevant för oss så blir nästa fråga om man ska ta den på allvar. En artikel från år 2012 publicerad av the Brookings Institution rekommenderar att vi inte ska göra det:

These shortcomings render the Declaration useless at best and at worst harmful for human rights. Not surprisingly, the only people who take the document seriously are critics of Islam who invoke it to argue the religion’s incompatibility with human rights. Muslim advocacy groups, scholars on Islam and human rights, and even the OIC Secretary General Ihsanoglu have either ignored the declaration or have avoided defending it publicly.

Detta argument är säreget och svagt. Tendenser till införande av sharía kan idag inte viftas bort, eftersom vi får återkommande rapporter om att detta sker i olika länder och olika sammanhang. Det här är inte heller enda gången som FN-resolutioner om mänskliga rättigheter har avfärdats från muslimsk sida. Till exempel kan nämnas att efter en deklaration beslutad av UN Commission on the Status of Women (CSW) år 2013 gjorde Muslimska brödraskapet ett officiellt uttalande där man avfärdade denna resolution med argumentet att den stred mot islam och mot sharía. (Se referenslistan nedan).

En alternativ ansats skulle vara att tydligt identifiera UDHR och CDHRI som två motstridiga synsätt, och att notera att den senare deklarationen faktiskt har ratifierats av nästan en fjärdedel av FN:s medlemsstater. Detta borde göra det motiverat och egentligen självklart att öppna en ordentlig debatt där vi tillbakavisar synsättet i CDHRI.

Man kan då undra varför detta inte redan har skett. Flera anledningar kan tänkas. Ett skäl kan vara att "vi" (i västvärlden) under lång tid har intalat oss att FN-resolutionen UDHR är så universell som den påstår sig vara, vilket kan göra att vi inte vill ta de alternativa synsätten på allvar.

En annan anledning kan vara om de doktriner som uttrycks i CDHRI betraktas som en aspekt av islam, och om man anser att en persons religion är hans eller hennes privatsak som inte ska ifrågasättas med hänsyn till privatlivets helgd. Problemet är bara att när det gäller gränsen mellan religion och politik förekommer skilda synsätt i världen, och det som konkret behandlas i CDHRI är frågor som ur vår synpunkt är politiska, och föremål för allmän debatt och demokratiska beslut. Vi har ingen anledning att avstå från att behandla dem därför att en annan grupp eventuellt ser dem som religiösa, och speciellt om det då gäller en grupp som inte alls ser religionen enbart som en privat angelägenhet.

En tredje anledning kan vara att man noterar att CDHRI är baserad på sharía, och att eventuell kritik då borde riktas mot sharía i sig och inte mot deklarationen från Kairomötet. Problemet med det är att det leder ingenvart. Många avfärdar sådan kritik (oegentligt) som islamofobi, och andra avfärdar den genom resonemang om vad som "egentligen" ingår i sharía, eller genom att ifrågasätta kritikerns kompetens i frågan. Artiklarna i CDHRI är däremot få och konkreta, så att man direkt kan ta upp var och en av dem till diskussion.

Hur det än är med dessa tre anledningar till frånvaron av debatt, eller andra möjliga sådana, så finns det ingen anledning att fortsätta med tystnaden. Och även om det nu skulle vara så att ideologin i CDHRI inte omfattas av några väsentliga grupperingar inom islam så vore det faktiskt bra för alla parter om detta kunde utsägas klart och tydligt av dessa gruppers företrädare själva. Det duger inte, som i Brookingrapportens uttalande, att hänvisa till att "muslim advocacy groups and scholars on Islam" har förbigått deklarationen med tystnad. Det skulle rensa luften väldigt mycket om de grupper inom islam som inte delar åsikterna i CDHRI kunde komma ut och säga detta klart och tydligt. Ett viktigt skäl för att framföra välgrundad kritik mot CDHRI skulle vara att få fram ett sådant ställningstagande.

Mot den tanken kan man tänka sig argumentet att det inte är bra att ställa människor mot väggen, och att det är bättre att undvika diskussion så kommer det hela att lösa sig i sinom tid. Här må var och en göra sin bedömning, men min är att det är feltänkt, och att en undfallande attityd mot CDHRI och den politiska islamism som den företräder bara kan bidra till att förstärka den ideologin.

Referensram för debatten

Utan att föregripa några konkreta debattinlägg kan det ändå vara på plats här med några synpunkter på hur en debatt rimligen kan föras mellan företrädare för de två deklarationerna UDHR och CDHRI.

Till att börja med är det förstås viktigt att hålla debatten saklig och respektfull gentemot motparten. Utgångspunkten bör vara att här finns två alternativa synsätt, som företräds av de två deklarationerna, och att bägge är seriösa och vill människornas bästa. Från den utgångspunkten kan man diskutera argument för och emot de två ideologierna.

Därför är det också viktigt att betrakta vardera ideologin som en sammanhängande helhet. Om man menar att motsidans deklaration innehåller självmotsägelser är det rimligt att ta upp det, men man kan inte bestrida motsidans ideologi enbart med argumentet att den motsäger en viss del av ens egen uppfattning. Till exempel skulle det inte vara ett relevant argument mot CDHRI att en av dess punkter inte respekterar alla människors rätt till lika behandling inför lagen, eftersom CDHRI inte säger sig omfatta den principen.

Vidare är det säkert viktigt att hålla isär CDHRI och sharía, även om CDHRI säger sig vara baserad på sharía. Olika människor gör olika tolkningar av sharía, även om många av dem kanske anser att just deras tolkning är den enda rätta. Det enda som man kan och bör diskutera från UDHR's sida är vad olika artiklar i de två deklarationerna har för principiellt stöd utifrån principer som man är överens om mellan de två sidorna, och vad de har för praktiska konsekvenser. Det är på den grunden, och bara på den, som de kan jämföras.

Om en företrädare för CDHRI då skulle säga att en viss artikel i deras deklaration inte kan ändras därför att det skulle strida mot sharía, så kan vårt svar bara vara att det är deras problem. För den som håller med hen om att artikeln inte kan ändras, av detta skäl, återstår bara den logiska slutsatsen att sharía leder till dessa för oss negativa konsekvenser i praktiken. För den som istället anser ur muslimsk synpunkt att man har större frihet att tolka sharía på olika sätt och med hänsyn till verklighetens krav, för den personen är det möjligt att delta i en fortsatt diskussion.

Det skulle vara mycket intressant om det gick att få en saklig och korrekt diskussion mellan företrädare för den västerländska, sekulära synen på samhällsskicket och företrädare för den islamistiska, sharía-baserade synen på detta. Bidrag till en sådan diskussion är mycket välkomna på den här webbplatsen och i detta forum.

Referenser

Wikipedia: Universal Declaration of Human Rights

Wikipedia: Cairo Declaration on Human Rights in Islam

United Nations: Universal Declaration of Human Rights

pan-1931    Cairo Declaration on Human Rights in Islam. Hela texten.

pan-1932    --* Universal Human Rights and 'Human Rights in Islam'. Artikel från 1999 om de politiska initiativ som ledde fram till formuleringen av CDHRI.

pan-1934    It’s Time to Revise The Cairo Declaration of Human Rights in Islam. Ovannämnda artikel som publicerades av the Brookings Institution.

pan-1930    Human Rights and Islam | ConCit. Kort sammanfattning av UDHR och CDHRI och jämförelse mellan dem. Säger intressant nog: In Islamic countries the Cairo Declaration of Islamic Human Rights, because it comes from Islamic law, takes precedence over the United Nations Human Rights Charter.

pan-1929    Universal Declaration of Human Rights and not the Cairo Declaration!. Försvarar UDHR framför CDHRI utifrån muslimska utgångspunkter. Förbigår dock tyvärr de viktigaste skillnaderna, och för delvis rätt förvirrade resonemang.

pan-1926    --* Muslim Brotherhood Statement Denouncing UN Women Declaration. Denna deklaration omnämndes ovan.

   
Författare:
    Erik Sandewall

Publicerande websajt:
    Argument och fakta

Artikelnummer:
    deb-012

Publiceringsdatum:
    2016-03-06

Senaste uppdatering:
    2016-03-08

Ansvarig utgivare:
    Erik Sandewall

 


  Länk till denna artikel: www.argumentochfakta.se/artiklar/012/udhr-mot-sharia.html