Argument och Fakta

Forum för artiklar om mångfald, religion, stat och nation, både nu och förr i tiden


   

Problemställning, nuläge och planer
för Infomedia-projektet

       
 

Sedan flera år har jag ett emeritusprojekt som mera nyligen har fått titeln Informationskällor och nyhetsmedia eller, på engelska, Information sources and News media. Med nyhetsmedia avses då dagstidningar, TV-kanaler och andra medier som för fram information om vad som händer i världen och i vårt samhälle.

Beträffande ordvalet: termen 'news media' är vanligt förekommande på engelska medan den svenska översättningen nyhetsmedia bara förekommer sporadiskt. Den engelska wikipedia har t.ex. en utförlig artikel om 'news media' men anger ingen motsvarande svensk term.

I den här underhandsrapporten ska jag kort beskriva nuläget i projektet i november 2016, och därefter något om hur projektet har uppkommit och vilka planer och möjligheter som finns för fortsättningen. Det ska sägas redan från början att projektet har både en vetenskaplig aspekt och en samhällsdebatterande aspekt. Det är analogt med projekt som har en vetenskaplig och en industriell sida, utom att här gäller det samhällsdebatt istället för industriell verksamhet. Den här rapporten behandlar bägge aspekterna, men med tonvikt på den vetenskapliga delen.

Nuläget i projektet

Det projektresultatet som idag är synligt utåt är framförallt dess webbplats som heter Argument och Fakta . Namnet markerar vad den handlar om: presentation och granskning av genomtänkta argument som är baserade på fakta. Denna webbplats består huvudsakligen av två sektioner, nämligen en klippsamling och en huvudsektion . Vardera sektionen består av ett antal sidor som nås via menyer på två nivåer.

Ur den här rapportens synpunkt är klippsamlingen det mer väsentliga. Denna består i sig av en samling länkar till tidningsartiklar och annat liknande material som behandlar samhällsfrågor och som finns fritt tillgängliga på Internet. Hela samlingen omfattar över 3000 länkar, varav drygt 1000 presenteras på vår webbplats. Varje sådan artikel anges med författare, titel, publiceringsmedium (t.ex. dagstidning) och datum för publiceringen. Artiklarna är utvalda för relevans, och i första hand prioriteras artiklar som kan bedömas tillförlitliga och som presenterar väsentlig information på ett bra sätt. Men därtill ges utrymme för artiklar som återspeglar händelser, synsätt och debattstilar. Klippsamlingen ska alltså kunna bidra både med kunskap om sakförhållanden och med insikt om hur samhällsdebatten utvecklas.

Klippsamlingens intresseområde definieras som etnicitet, religion, samhällsskick, Sveriges identitet och svensk historia . För detta område används en kategorisering på tre eller fyra nivåer. Följande är ett enkelt exempel. I huvudmenyn finns bland annat alternativet 'Extremism', och om man väljer den får man en undermeny i vilken det bland annat ingår 'Kristen extremism'. Denna leder till en webbsida med ett antal rubriker och några artikellänkar under varje rubrik, till exempel som följer:


Evangelisk extremism

: pan-320    Chicagomanifestet om Bibelns ofelbarhet.
i Wikipedia.

2010-12-30: pan-842    --* An Evangelical Backlash Against Environmentalism.
John Collins Rudolf i New York Times.

2011-05-05: pan-843    The US evangelicals who believe environmentalism is a 'native evil'.
Leo Hickman i TheGuardian.


De flesta artiklar listas bara på ett ställe i denna hierarkiska struktur, men i en del fall har jag valt att föra in samma artikel på mer än ett ställe. Exemplet är otypiskt såtillvida att två av de tre artiklarna är på engelska. I klippsamlingen som helhet överväger svenska artiklar.

Det skulle föra för långt att här göra en ordentlig beskrivning av klippsamlingens struktur och innehåll, och läsaren rekommenderas istället att se sig omkring på klippsamlingens webbplats .

Klippsamlingen kompletteras fortlöpande av mig själv, även om jag ibland får rekommendationer om relevanta artiklar från några intresserade bekanta. Bidragen tillkommer på följande sätt: (1) Artiklar som jag noterar vid vanlig tidningsläsning, (2) Resultat av Google-sökning och webbsurfning för att få fram så mycket material som möjligt om en aktuell frågeställning, (3) Läsning av tillgänglig facklitteratur inom området, (4) Rekommendationer från besökare på webbplatsen, (5) Artiklar som refereras i en artikel enligt föregående punkter.

Utöver klippsamlingen finns en annan sektion på webbplatsen, nämligen dess huvudsektion . I denna finns framförallt ett antal artiklar skrivna av mig själv och vilka behandlar olika frågor inom projektets område. Här ingår både debattartiklar och utredande artiklar.

Omedelbar användning

Den befintliga klippsamlingen är till nytta på flera sätt. För mig själv är den ett verktyg för att hålla reda på vad jag har läst, så att jag lättare kan hitta det jag läst tidigare när jag vill referera till det i något jag skriver, eller när jag ska rekommendera det till någon annan. Arbetet med att bygga upp och komplettera klippsamlingen är också att sätt att få bättre förståelse för, och struktur i det jag läser.

Jag har en utsändningslista på cirka 15 personer som har anmält intresse för detta material, och som får ett mail en gång i månaden med information om senaste nytt vad gäller både klippsamling och debattartiklar. Jag har uppfattat att debattartiklarna är mer väsentliga för dem, men att även klippsamlingen är av intresse som något man kan "browsa" i. Men debattartiklarna är ju på olika sätt beroende av klippsamlingen.

Långsiktig frågeställning

Den långsiktiga frågeställningen för det här arbetet är följande. Förutsättningarna för nyhetsmedia förändras för närvarande mycket snabbt, och detta uppfattas ofta som ett hot, både ett hot mot dagstidningarna i sig, och ett hot mot den viktiga funktion som de länge har spelat i samhället. I det läget är det viktigt att tänka "out of the box" och att ta vara på nya förhållanden som ger nya möjligheter.

Min ansats till detta är den här. Traditionellt sett har det funnits en rätt klar rågång mellan dagspress och andra nyhetsmedia å ena sidan, och beständig litteratur å den andra. I den förra kategorin publicerades artiklar som skulle läsas rätt omedelbart, och som läsaren sällan hade anledning att återvända till. I den senare kategorin fanns framförallt böcker som bevarades i bibliotek, och som var avsedda för återkommande läsning under en längre tidsperiod.

Det säger sig självt att dessa två läsarter påverkade inte bara framställningssätt och distributionsmetoder för materialet, utan också i textens utformning. Man måste helt enkelt uttrycka sig på olika sätt i de två fallen, till exempel vad gäller tydligt angivande av källor. Det intressanta är nu emellertid att den här skillnaden blir allt mindre tydlig. Bokmarknaden har under flera årtionden utvecklats i riktning mot mer "köp-slit-och-släng"-publikationer, och på senare tid med böcker som är avsedda att läsas på en dataskärm. Lika viktigt är att dagstidningarnas innehåll numera bevaras på Internet i stor utsträckning. För flera av de stora svenska dagstidningarna finns de flesta artiklar sedan millenieskicket tillgängligt på det sättet, och Svenska Dagbladet har nyligen öppnat ett Internetbaserat arkiv av artiklar sedan slutet av 1800-talet.

Detta innehär att när seriösa artiklar av bestående värde publiceras i en dagstidning, så finns det nu utomordentligt mycket bättre förutsättningar än tidigare för att ge dessa artiklar en långsiktig användning. En av erfarenheterna vid utvecklingen av klippsamlingen har faktiskt varit att det tycks finnas många sådana artiklar, och att äldre artiklar utgör en värdefull resurs. Jag har i första hand noterat artiklar som publicerats sedan år 2000, men jag har också ett fall med en intressant artikel från 1998 som i sin tur refererar till relevanta artiklar från 1910-talet som finns tillgängliga på nätet. Detta är heller inte det enda exemplet på artiklar från senare delen av 1900-talet.

Mot denna bakgrund är det naturligt att formulera frågan hur "media" bäst ska kunna använda nya tekniska situation. Hur ska "vi", det vill säga alla berörda parter av läsare och skribenter, hantera hela spektrumet från dagsnyheter till stabil kunskap? Vilka kommer att vara skribenterna? Vilken roll kommer media av typ wikipedia att spela i en kommande mediamiljö som är integrerad både vad gäller beständighet, och över språk-, nations- och kulturgränser?

Det finns många sidor av denna frågeställning. Utöver den direkta relationen mellan skribenter, läsare, och texternas utformning så finns sådana frågor som faktakontroll och publicistiskt och juridiskt ansvar. En annan viktig fråga är hur den underliggande programvarutekniken bör utformas för att möjliggöra sådan faktakontroll och sådant ansvar.

Detta är i korthet den vision av framtiden och de principiella frågeställningar som jag vill studera i projektet.

Några vetenskapliga och tekniska frågeställningar

Klippsamlingen hade en enklare utformning när den startade, och under de senaste månaderna har jag lagt ner en hel del arbete på att förbättra dess struktur, liksom också den programvara som behövs för att underhålla databasen över artiklar och webbsidorna på webbplatsen. Denna uppgift är nu slutförd och det är möjligt att fundera på nästa steg. Min strategi är då naturligt nog att utgå från det tillgängliga materialet (databas och webbplats) och från den övergripande visionen i det förra avsnittet, och att identifiera vidareutvecklingar som är baserade på bägge dessa. Några åtgärder är rätt uppenbara, till exempel att förbättra den grafiska presentationen på webbsidorna, men jag ska inte gå in på det här, utan fokuserar på det som jag upplever som principiellt mer intressant.

En inriktning är att gå mot ett scenario med flera användare som är aktiva på samma sätt som jag själv är med dagens system. Antag alltså att vi har ett antal personer som är intresserade av t.ex. den här webbplatsens område, och att de alla vill ha ett redskap som inte bara möjliggör att skriva och publicera debattinlägg (så som dagens bloggprogramvara gör), utan som också ger verktyg för att hålla reda på artiklar och debattinlägg som andra har publicerat. Var och en av dessa personer skulle alltså så småningom skapa en samling av artiklar, eller länkar till artiklar som han eller hon är intresserad av, och en presentation av dessa i form av en webbplats.

I ett sådant scenario vore det naturligt att möjliggöra ett utbyte av material mellan de olika skribenternas arbetsmaterial, till exempel deras respektive noteringar om intressant artiklar i media. Tekniskt sett vore det enklast att ha ett gemensamt system där alla lägger in sina bidrag, men egentligen vore det intressantare om var och en har ett eget system men information kan skickas mellan dem. Då uppkommer till exempel frågan om hur man kan 'aligna' de strukturer av rubriker och underrubriker som var och en väljer att lägga upp. Den lösningen har flera fördelar, till exempel att det då blir lättare för varje användare att välja vilka andra användare som han eller hon vill ta emot bidrag från.

I ett sådant multianvändarsystem uppkommer alltså först renodlat tekniska frågor om informationsutbyte och uppdateringar, men därefter kommer frågor om vilka 'ontologier' som varje användare använder i sin gruppering av artiklarna, och hur dessa ontologier kan mötas.

En annan fråga gäller möjligheterna att bygga upp en kunskapsbas med den allmänna informationen om det område som artiklarna behandlar, varvid man måste börja med konkreta begrepp såsom länder, politiska partier, religiösa riktningar, och liknande. Därefter får man gå vidare bland annat till att representera lagregler och värderingar, och deras tillämpning på händelser som inträffat och som beskrivs i artiklarna i databasen.

Flera intressanta frågor kommer upp i ett samspel mellan innehållet i en sådan kunskapsbas för systemet, och innehållet i de artiklar som systemet har länkar till och information om. En viktig frågeställning gäller hantering av motsägelser, alltså fall där olika källor eller artiklar innehåller uppgifter som direkt motsäger varandra. Under den senaste tiden har mycket sagts om problemet med sprindning av falsk information genom media, och då särskilt genom sociala media. Vårt projekt har inte tagit upp frågan om hantering av inlägg i sociala media, i varje fall inte än, men i princip har vi samma problemställning också för nyhetsmedia, och särskilt för icke-konventionella sajter med starkt ideologisk karaktär.

För problemen med spridning av falsk information diskuteras och används idag enkla lösningar där man filtrerar inlägg i sociala media med hjälp av metoder som är baserade på automatisk inlärning. Detta är naturligt som ett första steg, men för att få en grundligare behandling av problemet syns det som att man även kommer att behöva logikbaserade metoder. Eftersom uppgifter sprids i flera steg och information från flera källor kan läggas samman på vägen så borde det här vara på plats att använda den teknik för 'reason maintenance' (även kallad 'truth maintenance', något oegentligt) som först utvecklades på 1980-talet.

Storskalig användning av logikbaserade metoder för att hantera innehållet i publicerade artiklar är inte något som kan komma snart, men det är lätt att se deluppgifter som kan utgöra steg på vägen. Ett konkret projekt kunde till exempel vara att först bygga upp en enkel kunskapsbas för grundbegreppen i problemområdet, så som jag beskrev ovan, och att därefter söka göra logikbaserade formuleringar av vilka frågeställningar som behandlas i var och en av ett antal av tidningsartiklarna i databasen, och av den viktigaste nya informationen eller de viktigaste påståendena i dessa. De gjorda formuleringarna skulle sedan testas, bland annat genom att använda dem för kontroll av logisk överensstämmelse och följdriktighet i formuleringarna för ett antal olika artiklar.

Det som nu har beskrivits avser faktakontroll i och mellan artiklar. En liknande frågeställning gäller möjligheterna att representera och analysera de argument som förs fram i debattartiklar. Därvid skulle man behöva använda samma metoder som för faktakontroll, men därtill behövs också metoder för argumentationsanalys, vilket har varit ett aktivt område inom kunskapsrepresentation på senare tid. Samtidigt är det ett område som har löpt viss risk att lägga för stor vikt vid sin teoretiska sida. Den bas av över 1000 artiklar som vi har på klippsamlingens webbplats skulle därför kunna vara värdefull som ett konkret och tillräckligt omfattande arbetsmaterial.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan sägas att i detta Infomedia-projekt har jag utvecklat en korpus av länkar till tidningsartiklar och ett första steg mot strukturering av innehållet i dessa. Detta utgör en naturlig grund för ett antal intressanta vidareutvecklingar, och en del av dem skulle vara naturliga som studentprojekt på kursnivå eller mastersnivå. Det finns också en del frågeställningar som borde vara forskningsbara på högre nivå. Hittills har jag arbetat i stort sett själv med detta, men nu har arbetet kommit så pass långt att fler personer skulle kunna anknyta.

Å andra sidan är jag också nöjd även med den nuvarande arbetssituationen, och jag ser fram mot att själv kunna gå vidare till några av de frågeställningar som har nämnts och som har sådan vetenskaplig höjd att de borde kunna leda till publiceringsbara resultat.

Som nämndes inledningsvis så har Infomedia-projektet också en annan sida, nämligen att det ska kunna ge en bas för ett deltagande i en allmän diskussion om aktuella samhällsfrågor. Jag tänker då inte bara på mina egna inlägg i sådan debatt, utan också på möjligheten att andra skribenter kan ha nytta av klippsamlingen och andra resurser som utvecklas i projektet.

  Publiceringsdatum:
    2016-11-19

Artikelnummer:
    deb-049

Författare:
    Erik Sandewall

Registrerad webbplats:
    Argument och fakta

Publicerande förlag:
    Volibri Förlag och IT

Ansvarig utgivare:
    Erik Sandewall

Allmänna länkar:
   Argument och Fakta
   Andra artiklar
   Volibri förlag

Senaste uppdatering:
    2016-11-19


  Länk till denna artikel: www.argumentochfakta.se/artiklar/049/nulage-infomedia.html