Debattinlägg och meningsutbyte

med ett paraliberalt synsätt

Vem får fira Lucia

Följande avsnitt ingår i boken "Samtal om Sveriges nation", som en del av ett kapitel med titeln "Flera religioner inom en nation". Boken är uppbyggd som ett antal fiktiva samtal vilka behandlar olika frågor i samband med multinationalitet.

Det var Beril, Jasmin och Leyla som satt och pratade om dagis. Det var i november och snart skulle det bli Luciafirande där.

Kamile ska vara Lucia, sade Beril stolt. (Kamile är hennes dotter, 5 år). Hon är jätteglad att det blev hon.

Det kan du ju inte gå med på, invände Jasmin. Caliana och Fatima får stanna hemma den dan. Vi är muslimer, vi ska inte vara med på en kristen fest.

Det är en svensk tradition och vi är i Sverige nu, sade Beril. Det är en vacker tradition och alla kan vara med. Det är fel att tacka nej då. Kamile trivs jättebra på dagiset, om hon inte får vara där på Lucia så kommer hon utanför.

Isåfall ska inte dagiset ha något Luciafirande, sade Jasmin. De ska inte ta ställning för en viss religion och vi ska inte behöva vara med på kristna fester bara för att vi har barn på dagis. Om de ska ha Lucia på dagis så vill jag ha våra barn på ett muslimskt dagis.

Egentligen tycker jag inte att det är så mycket kristendom i Luciafirandet, sade Leyla. Inte så att det stör mig iallafall. De sjunger fina sånger om Staffan stalledräng och så.

Lucia var ett kristet helgon, sade Jasmin. Räcker inte det.

Vad gör det då, sade Beril. Man ber inte till henne iallafall. Vad betyder det att hon är ett helgon förresten? Är det som en martyr?

Kristna martyrer kan bli helgon, men det finns andra också som blir helgon, svarade Jasmin som hade läst på. De kristna tror att helgonen är människor som åker direkt upp till Gud när de dör, och att om man ber till ett helgon så kan hon framföra ens önskningar till Gud. Det förstår man ju att det måste vara emot Islam. Om man ber till ett helgon så är det avgudadyrkan.

Jamen alla kommer väl till paradiset när de dör, om de har levat rätt, sade Beril. Det behöver man väl inte vara helgon för.

Inte i kristendom, sade Jasmin. De tror att man dör och kommer till dödsriket, och sedan blir man levande igen på den yttersta dagen, och får komma till himlen. Men helgonen får åka direkt dit.

Det var konstigt, sade Beril. Vi har kristna vänner men det där har jag aldrig hört talas om. Vi frågar Viktor. Hon tog fram mobilen, ringde upp Viktor, och satte på högtalarfunktionen.

Är det sant att helgon är människor som åker direkt till Gud när de dör? frågade Beril.

Hurså, frågade Viktor, och Beril förklarade vad de hade pratat om.

Inte i Sverige, svarade Viktor, inte enligt vår tradition. Katolikerna tror att helgon kommer direkt till Gud, som du säger, men inte vi protestanter. Det Augsburgska manifestet säger det tydligt: vi anser att helgon är människor som har varit ett andligt och moraliskt föredöme för andra under sitt liv, så man kan studera deras liv och försöka efterlikna dem. Det är allt.

Vad är det där Augsburgska manifestet för något, frågade Jasmin.

Svenska kyrkan är framförallt baserad på två skrifter, sade Viktor, först Bibeln förstås och sedan det Augsburgska manifestet som ses som en sammanfattning och komplettering. Augsburgska bekännelsen heter det egentligen, men bekännelser är ju ett slags manifest. Det förklarar hur man ser på religionen och det tar avstånd från påvens krav på överhöghet.

Men Svenska kyrkan är ju inte hela Sverige, sade Leyla som suttit tyst fram till nu. Det finns katoliker och muslimer och många andra här. Varför ska det där manifestet ha någon betydelse?

Jamen Svenska kyrkan var statskyrka fram till år 2000 ungefär, och kungen måste fortfarande höra till den kyrkan, sade Viktor. Och eftersom Sverige har varit helt och hållet protestantiskt till för hundra år sedan så har sådana där föreställningar blivit en del av kulturen. Så jag skulle hoppas att muslimer som bor i Sverige kan känna att de kan vara med på Luciafirande, och att det inte betyder att de sviker sin egen religion. Bara att de deltar i en svensk tradition där man respekterar en fin människa som levde för länge sedan.

Vi ska bara vara med på muslimska högtider, det har imamen sagt, sade Jasmin. Vi får gratulera de kristna på deras högtider, men vi ska inte delta.

Vad säger han om nationaldagen då? frågade Viktor.

Jo, den får vi vara med på, svarade Jasmin. Alla högtider som inte är religiösa, som nyårsdagen till exempel. Men inte högtider i andra religioner.

Då blir det en fråga om vad som är en kristen högtid, sade Leyla eftertänksamt. Om det är en högtid där man ber till den kristna guden, eller går till nattvarden eller så, då är det så klart kristet. Men om man bara sjunger om en person som gjort gott i sitt liv, och den personen var kristen, ska det då räknas som en kristen högtid?

Jag tycker vi ska få bestämma själva, sade Beril. Vi kan läsa Koranen, vi kan läsa traditionen, och sedan kan vi tänka själv hur vi ska tillämpa det. Jag behöver ingen imam för att tala om för mig var gränsen går mellan det ena och det andra.

Du har övermod, sade Jasmin. Du tror att du själv kan tolka vad Allah har sagt, och du tror att du förstår mer än shejker och imamer. Du måste böja dig för dem som vet bättre.

En av grundprinciperna för oss är att varje människa själv ska ta ställning till vad hon tror på, och inte bara lyda auktoriteter, sade Viktor. Det är en viktig del av traditionen i Sverige.