Granskningar av Argument och Fakta

i samband med ideologier och religioner

Muslimska brödraskapets inställning till demokrati

Muslimska brödraskapet är sedan lång tid den dominerande muslimska kraften i Egypten. Det uppges också att det har en tät relation till den europeiska paraplyorganisationen för moderata islamiska förbund, Federation of Islamic Organizations In Europe (FIOE), och att FIOE är att betrakta som Brödraskapets europeiska gren. Denna fråga är dock föremål för både påståenden och dementier. (Se vidare under källhänvisningar nedan).

FIOE:s svenska medlemsorganisation är Islamiska förbundet i Sverige (IFIS) där Omar Mustafa är ordförande. Hans och IFIS relation till Muslimska brödraskapet aktualiserades i samband med debatten om hans inval i den socialdemokratiska partistyrelsen år 2013. I detta sammanhang pekade man också på några mycket kontroversiella uttalanden som gjorts av en av Muslimska brödraskapets religiösa auktoriteter, Yusuf al-Qaradawi, vilken samtidigt är ordförande i det Europeiska fatwarådet, liksom av inbjudna föreläsare hos IFIS.

Bland annat av dessa skäl är det av väsentligt intresse att veta vilken inställning Muslimska brödraskapet har i centrala frågor gällande relationen mellan stat och religion, och i vilken utsträckning de anser att ortodoxt religiösa regler ska vara bindande inom deras egen religiösa grupp, eller för övriga medborgare. Ett annat skäl för detta intresse är för att kunna ha en nyanserad uppfattning om den nuvarande utvecklingen i Egypten, och inte minst omröstningen om en ny konstitution i januari 2014. Följande är en sammanfattning av vad som har kunnat inhämtas från Muslimska brödraskapets uttalande i denna fråga på deras egen webbplats, kompletterat med andra trovärdiga källor.

Bakgrund för analysen av Muslimska brödraskapets uttalande

Officiella uttalanden beträffande synen på det demokratiska samhällssystemet behöver förstås inte vara det enda som avgör den kommande utvecklingen. En forskare som Olivier Roy menar i artikeln Islam: the Democracy Dilemma att man kan förvänta en utveckling i riktning mot demokrati i muslimska länder i allmänhet på grund av ett tryck från en stor ungdomsgeneration, ökad utbildningsnivå och ökade internationella kontakter. Det hindrar dock inte att en konkret granskning av Muslimska brödraskapets uttalade inställning också är av intresse.

En inblick i brödraskapets tidigare förhållningssätt till denna fråga ges av Anwar al-Awlaki på hans webbplats: The promoters of change by participation in democratic elections started out by stating that democracy is kufr and we do not believe in it but we are using it as a vehicle to reach to power and after we reach to power we will implement Islam. This is what I heard from every single leading member of Ikhwaan in the late eighties and early nineties. I clearly remember the public discussions that were held on this issue because the Salafi's back then were very much against Ikhwaan on this point. Med Ikhwaan avses Jamiat al-Ikhwan al-Muslimun, dvs. Muslimska brödraskapet. Ett utförligare citat finns i ett inlägg under rubriken "Citeringar" på Argumet och Fakta. - Anwar al-Awlaki är själv bestämd motståndare till västerländsk demokrati och ser den som oförenlig med islam, men han har invändingar mot brödraskapets linje då han anser den ohederlig.

Längre fram i samma text skriver al-Awlaki dock: Now they are saying and I have heard this more than once from their prominent members that now we genuinely do believe in the democratic system. ... And if the ballot decides that a secular or disbelieving party wins we will accept that.

För en närmare granskning behöver man urskilja vad som ingår i vår egen föreställning om demokrati. För det här inlägget väljer jag följande karakteristik:

• Den lagstiftande makten i staten utses av folket genom allmänna val
• Likaså för den verkställande makten
• Likaså för den dömande makten
• De av folket utsedda makthavarna respekterar sina politiska motståndare, hindrar dem inte från att verka fritt, och accepterar maktskifte om nya val resulterar i detta
• Relationerna mellan de olika personer, partier eller block som kandiderar i de allmänna valen präglas av en vilja till samförstånd i frågor av övergripande betydelse.

Det finns som bekant flertaliga exempel på att allmänna val för utövande av de första tre punkterna inte räcker, och att punkt 4 och 5 också är viktiga för att ha en fungerande demokrati. Man kunde också lägga till andra särdrag som är karakteristiska för demokrati, till exempel förekomsten av solidaritet och gemensamma värderingar i samhället som helhet, men vi begränsar oss till ovanstående aspekter som ju avser statsmakten i sig.

Muslimska brödraskapets syn på sharia och folkstyre

Utifrån en sådan beskrivning av demokrati är det intressant att läsa Muslim Brotherhood Statement on Islamic Law and National Identity som finns publicerat på brödraskapets officiella engelskspråkiga webbplats Ikhwanweb och som är daterad 2012-10-31. Uttalandet förklarar de formuleringar om sharia som ingår i 2012 års konstitution för Egypten, vilken ju utarbetades och infördes under president Mursi, och varvid Muslimska brödraskapet hade ett stort inflytande. Det är denna konstitution som sedan upphävdes av militärstyret, till förmån för en reviderad konstitution som var föremål för folkomröstning i januari 2014. Följande är citat av några nyckelformuleringar i Muslimska brödraskapets uttalande.

Islamic Sharia is the most important component of the Egyptian personality, and the most important determinant of the Egyptian identity, since it is for Muslims the true faith and religion, and for non-Muslims it is culture and equal citizenship.

Härefter följer en förklaring om grunderna för Sharia. Sedan:

The system of Sharia is based on several fundamental principles that tell it apart from all man-made law systems.

Above all, the system of Sharia totally rejects the concept of a theocracy, religious or priestly government or sanctification of the ruler or a certain class. It also refuses to allow any party to monopolize legislative authority: people are exclusively the source of the various authorities; they freely choose or elect to create those authorities, according to Sharia principles, under no-one and no faction’s custodianship. That is an integral part of the Muslim Brotherhood’s concept of Islamic law or Sharia.

Detta är ju helt förenligt med vår syn på demokrati, förutsatt att det inte finns några problem med formuleringen "according to Sharia principles." Fortsättningen måste därför läsas noggrant:

Since the Constitution is the fundamental basis through which laws are made, and it includes basic principles of relations between the various authorities, and defines the rights of citizens and guarantees citizenship rights, the Muslim Brotherhood have always made sure Sharia takes its appropriate place in the Constitution, so as to help Parliament to codify Islamic laws in the most dynamic ways possible. That is why Article 2 of the Egyptian Constitution states that the principles of Islamic Sharia are the main source of legislation. ...

(... The Constitution states that ...) "the principles of Islamic Sharia include general bases as well as main bases of jurisprudence and sources accepted by main Sunni scholars". General Bases include all instructions, rules and commandments specifically mentioned in Quran and in the authenticated traditions of the Prophet (peace be upon him). ...

Sources Accepted by Main Sunni Scholars include the Quran, the traditions of the Prophet (PBUH), scholar consensus and analogy (comparison with precedents).

This new Article in modern post-revolution Egypt’s new charter puts an end to all arguments raging on regarding the full interpretation of Sharia principles.

Det som sägs här är alltså att Koranen utgör en grund för lagstiftningen, så att andra lagar måste rymmas inom dess ram. I princip är det inget konstigt med detta - många länder har en grundlag med särskild status vilken anger gränserna för andra lagar. Det som däremot är speciellt med Brödraskapets formulering är att, såvitt man kan förstå, varken denna grund eller dess aktuella uttolkning får ifrågasättas. Inte bara Koranen själv utan också den muslimska traditionen och de lärdes uttolkning är definitiva, och man sätter "and end to all arguments." I västerländsk tradition är det ju alltid möjligt att ändra grundlagen; folket har den fulla lagstiftande makten.

Vid förståelsen av Muslimska brödraskapets syn i denna fråga är det också intressant att fråga vilka konkreta rättsregler ingår i dessa "General Bases" och annat som är inskrivet i konstitutionen. Uttalandet ger inte så många sådana exempel, men där finns följande:

On family and women, article 68 states equality between men and women without prejudice to the provisions of Islamic law; so international treaties that call for violating Sharia in any way cannot achieve such purposes, like attempts to legalize homosexuality or sexual relations outside wedlock, and so on.

Formuleringen är väl inte kristallklar, vilket möjligen kan vara en fråga om översättningen till engelska, men rimligen avser den säga att jämlikhet mellan män och kvinnor föreligger så länge detta är förenligt med islamisk lag. Den säger tydligen också att internationella överenskommelser som "yrkar på avsteg från sharia i något avseende" inte ska ha någon verkan. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna får antas höra till dessa överenskommelser.

Lagar som förbjuder homosexualitet eller utomäktenskapliga förbindelser finns eller har funnits, för inte så länge sedan, i många länder inklusive vårt eget. Frågan får dock en extra tyngd om man, som grundlagar i en stat, använder regler som man anser har gudomligt ursprung och som därför inte kan ifrågasättas. Notera formuleringen att sharia har egenskaper som tell it apart from all man-made law systems. Till de senare räknar man naturligtvis alla lagsystem som vilar på sekulär grund, och tydligen också judendomens rättsregler enligt Gamla Testamentet.

Muslimska brödraskapets uttalande ger inga fler exempel på lagrum där sharia ges företräde framför internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Amnestys uttalande om 2012 års konstitution [5] innehåller dock ett antal sådana exempel. En artikel av Nael och Sara Labib [6] beskriver viktiga punkter som förändrats i 2014 års konstitution, vilket ger en inblick i vilka invändningar de sekulära krafterna i landet haft mot skrivningar om religion och nationell identitet och om mänskliga rättigheter i 2012 års konstitution.

Tanken att lagar har gudomligt ursprung må ha den praktiska fördelen att de därigenom får en extra tyngd och auktoritet i en troende befolkning, men det är uppenbart att det också försvårar att förändra lagarna för att anpassa till en ny utveckling. I varje fall innebär den en kraftig beskärning av den lagstiftande makten hos folket. Därigenom blir också den dömande makten urholkad på motsvarande sätt - domarna kan rimligen inte sätta sig upp mot lagar som anses ha gudomligt ursprung.

Det finns alltså skäl att återvända till den ovan noterade nyckelformuleringen i uttalandet: people are exclusively the source of the various authorities; they freely choose or elect to create those authorities, according to Sharia principles,... Demokratins principer om att statens lagstiftande och dömande funktioner helt ska styras av folkviljan är alltså här begränsade av trosdokument och av de tolkningar som görs av muslimska lärde. Det som återstår för ett parlament blir väl då att utse den exekutiva makten, och att utforma den mer detaljerade lagstiftningen inom de satta gränserna.

De praktiska resultaten av ett sådant system beror liksom överallt eljest på dem som har att tillämpa systemet. Man kan tänka sig att de muslimska lärde som omnämns använder de beskrivna formuleringarna till att sätta en ortodoxt muslimsk prägel på all lagstiftning och lagtillämpning. Man kan å andra sidan också tänka sig att dessa agerar progressivt och möjliggör en modernistisk utveckling där sharia mest spelar rollen som övergripande principer. Nu förefaller det dock som att vi inte kommer att få veta hur det skulle ha gått, eftersom militärkuppen år 2013 har lett till att den konstitution som bar brödraskapets prägel ju har upphävts.

Respekt och samförstånd med politiska motståndare

Frågan om Muslimska brödraskapets syn på de tre första av de nämnda aspekterna av demokrati kan direkt diskuteras med ledning av deras uttalande. Beträffande de två sista aspekterna - respekt för, och samförstånd med politiska motståndare - måste resonemanget bli betydligt mer spekulativt. En enkel observation är dock att när dokumentet säger att konstitutionen har en klausul som puts an end to all arguments raging on regarding the full interpretation of Sharia principles så bör man fråga vad de menar. Avses det enbart att diskussionen om konstitutionen är avslutad, eller avses det att diskussion inte ska förekomma alls eftersom det bara finns en korrekt åsikt? Om man menar att de muslimska lärde som omnämns i dokumentet förväntas hålla fast vid en oföränderlig tolkning under kommande år, så har man i princip infört ett mycket oflexibelt politiskt system. Men då kan man förstås, i linje med Oliver Roys ovan nämnda analys, säga att det är en sak hur man sagt att det ska bli, och en annan sak hur det sedan verkligen blir.

Motståndarna kritiserade Mursis regim för att inte söka samförstånd med andra grupper i samhället, och speciellt att liberalt och sekulärt orienterade grupper utestängdes från inflytande, både vid utarbetandet av 2012 års konstitution och i andra sammanhang. Det är inte vår sak att bedöma om det fanns fog för den kritiken, men det är erfarenheter av detta slag som måste till för att bedöma i vilken utsträckning Muslimska brödraskapets inställning till demokrati liknar vår egen.

Källförteckning

Uppgifterna om Omar Mustafas och IFIS anknytning till Muslimska brödraskapet återfinns på svenska Wikipedias artikel om Omar Mustafa, med källhänvisning till en artikel om Omar-Mustafa-affären i Global Muslim Brotherhood Daily Report, här en länk till denna.

1. Wikipedias (engelskspråkig) artiklar om European Council for Fatwa and Research och om Yusuf al-Qaradawi.

2. Muslimska brödraskapets officiella engelskspråkiga webbplats, http://www.ikhwanweb.com/

3. Islamiska förbundets webbplats

4. Olivier Roy: Islam: the Democracy Dilemma. Oliver Roy är professor vid the European University Institute i Florens och leder forskningsprojektet ReligioWest. Vidare är han författare till böckerna Globalized Islam (2004) och Holy Ignorance (2010).

5. Amnesty International: Egypt’s new constitution limits fundamental freedoms and ignores the rights of women. (Avser 2012 års konstitution).

6. Nael Shama och Sara Labib: Egypt's draft constitution: Neither theocratic nor secular. (Avser 2014 års konstitution). Dr. Nael Shama är politisk forskare och kolumnist baserad i Kairo. Sara Labib är advokat och kommentator om egyptisk politik.