Mångfaldsliberalism


  sv   en  
 
  Startsida     Om oss     Dialog     Granskning     Debatter     Perspektiv     Ideologi     Nyhetsbrev  

 

Senaste debattinlägg under huvudrubriken 'Perspektiv'

Här förtecknas debattinlägg som lagts upp sedan juli 2017. Debattinlägg från tidigare månader och år nås under fliken 'Tidigare inlägg'. Observera att inlägg under huvudrubrikerna 'Dialog', 'Granskning' och 'Debatter' oftast inte förtecknas här, utan man får gå till respektive huvudrubrik.

Får man egentligen tala om religiösa grupper?
red-134  (2018-03-03).
En av våra nyliga artiklar hade rubriken 'Den muslimska gruppens PR-problem och framtid'. (Den artikeln återfinns under rubriken Granskning/Islam). Den har aktualiserat tidigare diskussioner på andra håll där man ifrågasatt lämpligheten av att tala om 'den muslimska gruppen', och där man hävdat att grupper inte kan ha värderingar. I den här artikeln diskuterar jag några sådana tidigare debattinlägg, och hävdar gentemot dem att det är både nödvändigt och meningsfullt att vi kan tala om etniska och religiösa grupper och deras värderingar, likaväl som om nationens gemensamma värderingar.

Vem är egentligen vänsterns huvudmotståndare?
red-131  (2018-02-09).
Detta inlägg är en reaktion på en ledarartikel av Daniel Färm i Tankesmedjan Tiden, med titeln 'Vad vi kan lära av hotet om "Sovjet-Sverje"'. Jag framför att ledarskribenten och stora delar av vänstern inte lyckats lära sig av mer nyliga händelser, och att den nu äntligen bör ompröva frågan om vem som är dess huvudmotståndare.

Antisemitismofobi och 'limpieza de sangre'
red-128  (2018-01-28).
I en artikel i DN nyligen med titeln "Så lades grunden till Förintelsen ­redan för fem hundra år sedan" relaterade Gregor Nowinski fördrivningen av judar från Spanien under Ferdinand och Isabella till nazisternas folkmord på judarna under 1940-talet. Här för jag fram några kritiska synpunkter på hans artikel.

Om Björn Söders användning av ordet 'svensk'
red-107  (2017-12-20).
"Jag är missförstådd" sade Björn Söder sedan han utsatts för hård kritik för sitt linjetal vid Sverigedemokraternas kommun- och landstingskonferens i Västerås år 2014. Missförståndet har därefter permanentats och haft stora konsekvenser. I den här artikeln ska jag ge min syn på hur det hela förhåller sig.

Sveriges Unga Muslimer och kriterierna för statligt stöd
red-109  (2017-11-19).
Ansökan från föreningen Sveriges Unga Muslimer om ekonomiskt stöd för deras ungdomsverksamhet avslogs av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, men överklagades med resultatet att ärendet återvisades till Myndigheten. Jämsides med den formella handläggningen har det förekommit ett antal artiklar och debattinlägg som talat för eller mot ett fortsatt stöd. Avsikten med den här artikeln är inte att ta ställning i den sakfrågan, utan istället att granska de argument som anförts från de olika intressenterna i frågan, och att belysa de intressanta principiella aspekterna av detta ärende.

Förekommande definitioner av den svenska likavärdeprincipen
red-102  (2017-10-08).
Detta är ett utkast och inte en färdig artikel. Ämnet för den är att granska vilka definitioner som faktiskt används för uttrycket "alla människors lika värde". Med "definition" menar jag då alla försök att förklara uttryckets betydelse med användande av svenska språket. Förklaringar som ser uttrycket som en översättning från annat språk tas alltså inte upp här.

Fredrika Bremer och alla människors lika värde
red-100  (2017-09-25).
Eftersom många ifrågasätter riktigheten av att se devisen "alla människors lika värde" som en översättning av ett uttryck i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, vilket tidigare ofta har sagts, så måste den devisen istället betraktas som en genuint svensk eller skandinavisk företeelse. I denna artikel hävdas att den kan spåras längre bakåt i tiden och därför bör betraktas som en del av det svenska kulturarvet.

Granskning av uttrycket 'Alla människors lika värde' och dess engelska motsvarighet
red-098  (2017-09-14).
Ett antal skribenter har framfört att uttrycket 'alla människors lika värde' torde vara en felöversättning av artikel 1 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det hävdas då att 'värdighet' vore den korrekta översättningen eftersom det står 'dignity' i den engelska originaltexten. I den här artikeln breddar jag resonemanget till att beakta hela texten i den nämnda deklarationen, istället för att enbart diskutera översättningen av dess portalparagraf i sig. Det visar sig att detta ger nya perspektiv på frågan och en tredje möjlighet till översättning av portalparagrafen.

Staten och kyrkan har alltid hängt samman historiskt sett
red-099  (2017-09-03).
Inför kyrkovalet nu i september framförs från flera håll att de politiska partierna inte bör engagera sig i detta. Den här artikeln framför invändningar mot det synsättet, och anknyter då till frågan om kyrkans främsta uppgift ska vara att predika evangelium och kyrkans tolkning av detta, eller om kyrkan framförallt ska vara en organisation för att gemensamt utföra sådana uppgifter som Jesus enligt evangeliet har uppmanat sina lärjungar att engagera sig i. Med det senare synsättet finns det en stor överlappning mellan statens och kyrkans uppgifter.

Hur vanligt är det med blasfemofobi?
red-092  (2017-08-11).
Denna artikel tar sin utgångspunkt i följande replikskifte mellan Björn Ulvaeus och Ayaan Hirsi Ali:
- Tror en majoritet av muslimer bokstavligen att Koranen är Guds ord?
- De vågar inte ens ställa frågan.
- Inte ens inombords?
- Nej. Deras enorma rädsla gör att de helt enkelt inte vågar.
Artikeln föreslår beteckningen blasfemofobi för detta problem, och diskuterar ett antal aktuella fenomen som skulle kunna förklaras av fobi av detta slag. Den diskuterar också vilka begränsande och kurativa åtgärder som kan behövas om det visar sig att blasfemofobi är mer vanligt förekommande.

Ett tydligt exempel på välfärdsliberalism
red-090  (2017-07-26).
Den här webbplatsen vill föra fram mångfaldsliberalism som ett adekvat förhållningssätt till den ökande mångfalden i samhället. När vi beskriver mångfaldsliberalism anger vi ofta två andra synsätt som vi tar tydligt avstånd från, nämligen etnisk nationalism, som hos SD, och det vi kallar välfärdsliberalism. Den här korta artikeln exemplifierar välfärdsliberalism och bekräftar att den existerar i praktiken, genom att referera två nyliga debattinlägg i SvD respektive DN. Det senare inlägget utgör ett mycket tydligt exempel på just välfärdsliberalism.

Ett exempel på argumentation från kulturvänstern
red-091  (2017-07-26).
Denna artikel utgör en uppföljning av den ovannämnda där jag granskar den osakliga debattstil och argumentation som används i DN-artikeln.