Argument och fakta


  sv   en  
 
  Startsida     Debattinlägg     Debattämnen     Infomedia     Mångfaldslib     Granskning     Dialog     Nyhetsbrev  

 

Samhällsgrundande värderingar

En av de grundläggande teserna för mångfaldsliberalism lyder:

Den laglydnad som är viktig i en rättsstat kan inte åstadkommas enbart med hjälp av lagar och polismakt, utan det krävs också att det finns gemensamma värderingar i samhället som reglerar det man inte kan lagstifta om, och så att lagarnas efterlevnad i huvudsak är spontan. Dessa värderingar benämns som samhällsgrundande. Samtidigt måste det också finnas ett fungerande och trovärdigt rättssystem som ytterst kan garantera efterlevnaden av lagarna.

Artiklarna på den här sidan behandlar värderingar i allmänhet och samhällsgrundande värderingar i synnerhet.


Begreppsdefinitioner och principer

Värdegemenskaper och nationer
red-056  (2017-01-02).
Denna artikel innehåller vår definition av begreppet värdegemenskap vilket är grundläggande i andra artiklar, till exempel i nedanstående artikel ref-078, och i artiklar under fliken 'Grundläggande teser'. Den innehåller också en diskussion av några relaterade frågor, till exempel synen på nationen som en värdegemenskap.

Värderingar, normer och förhållningssätt
red-080  (2017-05-23).
Frågan om 'nationella värderingar' och 'nationell värdegrund' har debatterats flitigt under de senaste årtiondena, och inte minst på senare tid. De flesta debattinlägg i pressen har använt dessa och liknande ord utan att ange några tydliga definitioner av dem. Eftersom jag har behandlat dessa frågor i några egna artiklar (se nedan), och avser fortsätta med några ytterligare, vill jag först precisera min användning av dem genom den här korta artikeln. Dessa preciseringar används i andra artiklar, till exempel den följande:

Värderingar, moral och metamoral för individer, samfund och nationer
red-155  (2019-05-28).

Artikeln motiveras av problemet hur vi och vårt samhälle bäst ska kunna hantera de skillnader som finns mellan olika grupper vad gäller värderingar och moral (i en vid bemärkelse av det ordet) med betoning på skillnader mellan synsätt inom islam och västerländska synsätt. Artikeln tar ett principiellt perspektiv och börjar med en renodlad definition av vad som ingår i en moraluppfattning. Såväl ett västerländskt som ett muslimskt synsätt låter sig formuleras inom ramen för den definitionen. Från denna utgångspunkt diskuteras egenskaper hos, och konsekvenser av de två moraluppfattningarna, med betoning på deras konsekvenser för samhällets karaktär.

En viktig frågeställning är därvid hur en moraluppfattning kan förändras över tiden, både hos en enstaka person och genom meningsutbytet inom en hel grupp. En annan men relaterad fråga är hur en moraluppfattning traderas från en generation till nästa, och hur en persons initiala moraluppfattning grundläggs mycket tidigt i livet. Bägge dessa frågor har konsekvenser för hur samhället ska hantera skillnader i moraluppfattning.

Artikelns synsätt och slutsatser sammanfattas på två sätt. Det görs först på principiell nivå genom hänvisning till den mångfaldsliberalism som presenterats tidigare på den här webbplatsen. Därefter följer en kursbeskrivning för en tänkt kurs i moralkunskap. Därmed avses inte en kurs som för fram en viss moraluppfattning, utan istället en kurs som ger en förståelse för de underliggande principerna i olika moraluppfattningar. Jag menar att en sådan kurs med det föreslagna innehållet skulle vara ett bra inslag i det integrationsarbete som är en så viktig frågeställning i vårt samhälle av idag.

Mångfald och liberalism
red-158  (2019-06-28).

Den här webbplatsens ideologiska linje har ju sedan starten betecknats som mångfaldsliberalism, och en utförlig beskrivning av detta synsätt finns i artiklarna under rubriken 'Mångfaldslib' upptill på den här sidan. I den här artikeln vill jag beskriva grundtankarna för mångfaldsliberalism på ett nytt och annorlunda sätt än tidigare. Förändringen består dels i att mångfaldsliberalism här ses som en av flera tillämpningar av samma liberala grundprinciper, och dels i att värderingar och moralregler nu intar en central plats i beskrivningen. Avsikten är att det nya perspektivet i denna artikel ska vara utgångspunkt både för kommande debattinlägg, och för reviderade artiklar under rubriken 'Mångfaldslib'.

För några dagar sedan valdes Nyamko Sabuni till ny partiledare för Liberalerna. Hon åtföljs av förhoppningar om nytändning för partiet och om nya initiativ, inte minst vad gäller invandring och integration, och det ska bli mycket spännande att se vad som kommer att hända i den frågan. Artiklar och debattinlägg i samband med det valet finns samlade i situationssida nummer 85


Förslag till precisering av samhällsgrundande värderingar

Förslag till huvudpunkter i en nationell värdegrund, v3
red-078  (2017-05-15). Reviderad 2017-08-09.
I den här artikeln formuleras tjugofyra 'värderingar' eller 'förhållningssätt' som jag anser bör ingå i en nationell värdegrund. Förslaget framförs eftersom jag menar att frågan om 'svenska värderingar' eller 'nationell värdegrund' inte bör begränsas till att försöka inventera vilka värderingar som människor nämner på förfrågan. Det viktiga är istället att ha en debatt om vilka värderingar som vi behöver ha i dagens samhälle. Då kan det också komma upp förslag om värderingar som motiveras av nya förhållanden, till exempel den ökande mångfalden i samhället. Med den här artikeln vill jag bidra till en sådan debatt.


Ytterligare aspekter på samhällsgrundande värderingar

Vad betyder det att försvara svenska värderingar?
red-044  (2016-10-01).
'Svenska värderingar behöver försvaras' skrev Anna Kinberg Batra och Andreas Norlén i Svenska Dagbladet den 6 juni 2016. Utmaningarna mot dessa värderingar sades i första hand komma från 'fundamentalistiska och traditionalistiska krafter som vuxit sig starka i utanförskapsområden'. I den här artikeln diskuterar jag först vad värderingar är och hur de kan förändras. Från den utgångspunkten diskuterar jag sedan möjligheterna till förändringar, i första hand vad gäller de värderingar som nämndes i Kinberg-Batras artikel

Diskussionen om svenska värderingar måste vara inkluderande
red-038  (2016-07-21).
Det är olyckligt att den nu pågående diskussionen om 'svenska värderingar' kommit att handla så mycket om att möta extremismen. Det grundläggande problemet vad gäller det fysiska och kulturella utanförskapet är istället att dess medlemmar står utanför den öppna diskussionen om svenska värderingar, vare sig den sker i dagspress, på sociala media, eller (antar jag) i föreningslivet.