Liberal Kommentar

Diskussionsinlägg på webbplatsen 'Argument och fakta'

Vad ska korset på svenska flaggan anses betyda?

I samband med nationaldagen har det återigen kommit ett antal artiklar som uttalar sin positiva syn på Sverige, och andra som har tagit avstånd. Samtidigt har det också kommit inlägg som kritiserar användningen av nationsflaggor i allmänhet, och sådana som kritiserat att Sverige använder en korsflagga. Den här artikeln ger först några länkar till artiklar som ger uttryck för olika syn på vilken betydelse som ska läggas i den svenska flaggans utseende. Därefter följer mina egna synpunkter i samma fråga, och slutligen länkar till ett antal inlägg i den allmänna frågan om svensk nationalism.

Citeringarna är markerade med koder som till exempel pan-4715. De avser registreringskoder i den här webbplatsens databas över artiklar.

Förekommande tolkningar av korsflaggans innebörd

Följande förteckning på alternativa synsätt vad gäller flaggan har tagits fram genom enkel webbsökning. Jag behandlar texten i varje referens och citat i sin egen rätt, utan hänsyn till respektive författares bakgrund och åsikter i övrigt. Det kan också vara intressant att granska hur respektive författares syn på flaggan hänger samman med hans åsikter i övrigt, men det får isåfall ske i ett annat sammanhang.

Flaggans historia och tradition

2017-04-08: pan-4715    Flagga för kung och fosterland.
Magnus Bergsten i Populär historia.

Korset tolkas som en symbol för Jesus

2011-06-06: pan-4702    Korset i den svenska flaggan talar om att Jesus har dött och uppstått.
i apg29 (webbplats).

2017-05-09: pan-4707    Korset i flaggan talar om Jesus.
i Sändaren (webbplats).

Korset tas som symbol för kristenheten, kyrkan och korstågen

2015-06-04: pan-4703    Släpp korset, skrota flaggan.
Saga Bowallius i Liberal debatt.

Korset tas som symbol för en kristen värdegrund

2015-04-14: pan-4704    Svenska flaggan under attack.
Vávra Suk i Nya Tider.

Kommentarer och alternativa tolkningar

Bland de ovannämnda artiklarna torde artikeln 'Flagga för kung och fosterland' avspegla den vanligaste tolkningen. Artikeln 'Svenska flaggan under attack' innehåller en mer utvecklad tolkning som också anknyter till frågor om en värdegrund, som framgår av följande citat:

Korset i flaggan härstammar från en tid då kristendomen utformade Norden. Det har tillsammans med äldre etik starkt färgat den moral som genomsyrade samhället i århundraden och som gav människor en känsla av mening, ordning i tillvaron och en strävan mot något högre, ädlare och större än den egna personen. Det utgör på gott och ont en av grundpelarna för vår civilisation.

Det är intressant att jämföra denna skrivning med den innebörd som man i USA lägger i den egna nationens flagga. Den uttrycks i deras "pledge of allegiance" som ju lyder:

I pledge allegiance to the Flag of the United States of America, and to the Republic for which it stands, one Nation under God, indivisible, with liberty and justice for all.

Bägge formuleringarna knyter flaggan till värderingar, men den amerikanska formuleringen lägger stor vikt vid statens karaktär snarare än de personliga värderingarna. Denna aspekt saknas i det förstnämnda citatet.

Några av artiklarna ser korset som en symbol för Jesus och hans korsfästelse, den följande artikeln betonar istället korset som symbol för kristenheten och korstågen. Ingen av dessa tolkningar förefaller vara särskilt vanliga, och kritiken mot användningen av korset förefaller framförallt komma från enstaka ultraliberaler. Om man ändå skulle behöva välja mellan dessa tolkningar förefaller den senare vara mer välgrundad. Man måste göra skillnad på krucifix och korsflaggor, och Kristi lidande symboliseras företrädesvis av krucifixet, knappast av en korsflagga.

Vad gäller kopplingen till korstågen kan man först notera att denna term började inte användas förrän på 1800-talet. Den betecknar krigiska företag under tiden ungefär från år 1000 till 1500 vilka initierats av den katolska kyrkan, eller för vilka man avsåg att utverka kyrkans välsignelse i efterskott. Vid dessa användes ett upprättstående kors som en symbol vilken fästes på kläderna av den som valde att ansluta sig till korståget. I den meningen kan man hävda att korset har använts som symbol för korståg, i varje fall ett upprättstående kors.

Korsflaggor var också vanligt förekommande som tecken för statsbildningar och arméer vid början av förra årtusendet. Om man betonar deras användning under fälttågen må det vara naturligt att känna ett visst obehag för deras ursprung. Om man istället ser dem som tecken för statsbildningarna, varvid krigföringen bara är en aspekt (om än en tragisk sådan) av vad dessa statsbildningar åstadkom, då bör tolkningen kunna vara mycket mer positiv. Bildandet av självständiga stater med en central ledning var ett viktigt steg i den utveckling som ledde till dagens samhälle. Utan den skulle vi alla ha haft ett mycket sämre liv.

Relationen mellan kyrkan och de framväxande staterna är också av intresse. Där fanns både samverkan och konkurrens. Kungar och statsledningar såg gärna kyrkan som en nationell angelägenhet, medan påvestolen av naturliga skäl hade motsatt åsikt. Till exempel anger Magnus Erikssons landslag (från omkring 1350) att en av de första uppgifterna för en nytillträdd kung är att han ska utse "sin" ärkebiskop. Men trots sådana motsättningar måste man inse att det var genom den kristna kyrkans inflytande och stöd som kungamakten kunde stärkas och en allt kraftfullare statlig administration kunde skapas.

Idag är vi vana vid att vilja se stat och kyrka som helt skilda fenomen, men tidigare i historien var det inte så. Vid den tid när vår blågula korsflagga kom till så var den kristna kyrkan en viktig aktör i vårt nationsbyggande, för att använda en modern term. Därför är det fullt rimligt att idag se det liggande korset på nationsflaggan som ett arv från den tid när vår stat bildades, och som en symbol för de värderingar och principer som denna stat är uppbyggd på. Dessa har utvecklats och förändrats över tiden, och självklart bör flaggan idag ses som en symbol för dagens statsskick och dagens värderingar

Denna syn på korsflaggans innebörd är förenlig med vad Vávra Suk säger i ovanstående citat, men den kompletterar det genom att inkludera inte bara privata värderingar utan också samhällets värderingar och statsskicket i den tradition som flaggan representerar.

Sverige och svensk nationalism

Som avslutning anger vi länkar till några artiklar som uttrycker olika synsätt på nationalism och på Sverige som nation.

Följande är några positiva artiklar både från i år och tidigare år:

2017-06-06: pan-4690    I dag firar vi Sveriges ljusa sida – kompromissförmågan, tilliten och respekten för andra.
Björn Wiman i DN.

2017-06-06: pan-4691    Hur inkludera andra om vi skäms för det svenska?.
Dan Korn i GP.

2014-06-06: pan-428    Den tacksamme nationalistens dag.
Ledare i DN.

och följande är några av dem som är negativa:

2016-01-28: pan-1725    Därför borde det anses som 'osvenskt' att vara nationalist.
Ola Larsmo i DN.

2016-03-22: pan-2010    Det var då som nationalismen näckades i all sin uppblåsta löjlighet.
Johan Hilton i DN.

2017-06-01: pan-4665    DN:s kulturjournalist: Sverige förtjänar inte att firas den 6 juni.
i FriaTider.

Följande artiklar uttrycker sig mer allmänt till förmån för god nationalism:

2012-11-13: pan-4088    Att gå från en etnisk till en pluralistisk nationalism.
Qaisar Mahmood i Volante.

2016-02-06: pan-1743    Det finns en god nationalism.
Ledarredaktionen i DN.