Mångfaldsliberalt samråd

gällande vårt ideologiska förhållningssätt och dess fortsatta utveckling


 

Diskussionen på Heimdal om mångfaldsliberalism

 

Den 19 april 2018 stod Föreningen Heimdal i Uppsala värd för ett anförande med titeln 'Om mångfaldsliberalism'. Manuset till detta anförande finns upplagt som en separat artikel. Här följer referat av några av inläggen i den diskussion som följde efter anförandet, tillsammans med mina kommentarer till dessa. Kommentarerna är mer utförliga än vad som sades i diskussionen.

Detta är en preliminär version av referaten och kommentarerna.

En viktig punkt i diskussionen gällde mitt förslag att göra skillnad på stat och nation, där nationen skulle bestå av de medborgare och de grupper i staten som omfattar de fastlagda, samhällsgrundande värderingarna. Invändningen var att man då gör åtskillnad mellan de medborgare som ingår i nationen och dem som inte gör det, och att sådana samhällssystem aldrig visat sig fungera bra.

Mitt svar var (1) att denna tydliga åtskillnad bara avsåg grupper och deras 'predikanter', och (2) att ingen åtskillnad skulle göras ur laglig synpunkt. Förslaget är tydligt på att lagen är lika för alla, och att det inte kan finnas någon särlagstiftning för enstaka grupper.

Förslaget innebär att grupper och predikanter som propagerar för icke-demokratiska värderingar ska kunna få vissa nackdelar av detta i form av viss diskriminering. Med 'icke-demokratiska värderingar' avses då värderingar som är oförenliga med de samhällsgrundande värderingar som staten har fastställt på ett tydligt sätt. Detta är det sätt som staten kan använda för att försvara demokratin mot rörelser som använder friheterna och rättigheterna inom demokratin för att bekämpa just dessa friheter och rättigheter. Och det är ett ganska milt sätt, jämfört med till exempel regelrätta förbud.

Denna 'lagliga diskriminering' skulle formellt sett bestå av beslutade undantag från de allmänna reglerna mot diskriminering. Ett enkelt exempel kan gälla rättighet att beställa bord på en restaurang, där den allmänna principen väl är att ett näringsställe inte har rätt att avvisa kunder på grund av till exempel religiös eller politisk tillhörighet. Det är denna princip som man skulle göra undantag från i sådana fall när det är en odemokratisk grupp som gör beställningen (i egenskap av grupp) eller när någon företrädare för en sådan grupp gör det.

Andra liknande exempel kunde gälla till exempel deltagande i en bokmässa, uteslutning av en viss bok eller tidskrift från sortimentet i en affär, demonstrationstillstånd, eller beslut om statsbidrag för ungdomsverksamhet.

I det sammanhanget är det viktigt att sådan diskriminering av en grupp bara ska avse situationer där gruppen framträder som en enhet, till exempel att en bordsbeställning görs i gruppens namn, eller gruppen publicerar en viss tidskrift. Däremot kan den aldrig motiveras för vanliga medlemmar i gruppen: att vara medlem i en grupp ska aldrig tolkas som att man står för alla de värderingar som gruppens företrädare har uttalat.

En annan invändning i det här sammanhanget var att man ifrågasatte om dessa nya regler verkligen behövs. Redan idag finns det ju möjlighet att vägra demonstrationstillstånd till extrema grupper, eller att vägra tillträde till en restaurang. Mitt svar på det är att med den föreslagna nyordningen skulle man få större tydlighet och därför inte så mycket onödig diskussion. Varje grupp skulle kunna prövas en gång för alla och därefter skulle det räcka med att hänvisa till denna prövning för att motivera att en viss diskriminering var lagenlig.

Ett problem i dagens system är också att myndigheter ibland tvingas använda konstruerade motiveringar för beslut som i sig är rimliga. Det gäller till exempel frågor om demonstrationstillstånd, där ett avslag kan motiveras av risken för ohanterliga sammanstötningar mellan demonstranter och motdemonstranter. En sådan motivering är principiellt tvivelaktig, eftersom den innebär att en grupp kan förmena en annan grupp dess demonstrationsrätt genom att förutskicka sådana konflikter. Det vore mycket bättre om avslaget på demonstrationstillstånd kunde motiveras med det som väl egentligen ligger bakom, nämligen att för vissa grupper vill samhället överhuvudtaget inte medge tillstånd att de sprider sitt budskap.

   
Författare:
    Erik Sandewall

Artikelnummer:
    deb-137

Publiceringsdatum:
    2018-04-22

Senaste uppdatering:
    2018-04-22

 

Registrerad webbplats:
    Argument och fakta

Publicerande förlag:
    Volibri Förlag och IT

Ansvarig utgivare:
    Erik Sandewall

 

Länkar till:
   Mångfaldsliberalism
   Webbplatsen
   Förlaget
   Andra artiklar


  Länk till denna artikel: www.argumentochfakta.se/artiklar/137/diskussion-om-mangfaldsliberalism.html